Vad är Aikido?

Vad är Aikido?

Enligt vår sensei, Aikido är inte vad du förväntade dig att vara.

Varför är det så viktigt för så många att få veta vad Aikido är?

Detta verkar vara en sådan viktig fråga att många känner som deras uppgift att berätta för resten av världen vad Aikido är. Och det gör de, ganska ofta och gärna, efter bara något års träning.

Det sägs att alla seriösa aikidoutövare vet att Aikido, i likhet med Tao, inte kan förklaras med ord. Det måste levas och upplevas med hela kroppen och alla sinnen! Men å andra sidan de flesta berättar bara det de hört från sina instruktörer eller läst i någon bok eller läst på Internet. Det de skriver kommer inte från deras kunskapsförråd eller deras omedvetna. De kör med tomma uttryck, uttryck utan kokoro (心).

Ofta får man höra förklaringar som: Aikido är det bästa självförsvar vi kan träna, Aikido är den mjuka och harmoniska kampsporten, man blir vig om man tränar Aikido, osv.
När man har tränat Aikido i över två decennier upptäcker man att de unga och starka tränare som sade detta, när de var mellan 20 och 30 år gamla, plötsligt, när de passerat 45 års sträcket, är de gamla, stela, har svårt att sitta i seiza, de får inte kastas, de kastar sig själva, orkar bara träna något enstaka pass under en veckas läger för att kraften inte finns.

Aikido är säkert bra för kroppen, bara man tränar på rätt sätt. Men var finns den tränaren, med den erfarenhet som krävs för att eleverna skall må bra och ha en bra fysik efter 30 års kontinuerlig träning? Och då menar jag träning och inte att bara befinna sig på mattan som tränare som den enda fysiska aktiviteten.

I svenskan finns det otroliga ordet LAGOM som så många svenskar skryter om att bara Sverige ett sådant ord har. (Vad naiva de är. Det ordet finns i alla språk. Du kan alltid reflektera över vad de engelska orden “Regular”, “Normal”, “Moderate”, “Medium”, “Midling” och “Tolerable”. De orden syftar på att det handlar om något som är varken bra eller dåligt. Om man har läst gammalsvenska, kan man se att “Lagom” är vad laget bestämde, alltså, vad som gäller enligt Laget. Och därifrån kommer “Lag”. Så våra lagar är inget annat än vad Lagrådet har dikterat, och Lagom är enligt lagen) Men vad är lagom? De unga sportiga och viga tränarna kör med rörelser som om 20 år kommer att visa sig har varit felaktiga. De som är 45+ kör med tekniker som inte kommer att ge någon utdelning senare i livet.
LAGOM träning är den träning som hela tiden rider lite över max-kurvan och som gör att prestationskurvan får en liten men säker uppåt lutning. För mycket över max-nivån ger snabbt och kortsiktigt resultat (för mycket av denna träning ger bestående skador senare i livet som så är fallet med elitidrottarna som offrar sina kroppar för att försöka vara bäst en liten stund i livet). Om träningen når aldrig maxnivån, oavsett hur nära du kommer, kommer du bara att känna välbefinnande för ögonblicket men efter en kort paus från träningen återgår din kropp till sitt gamla jag. Detta sätt att träna överanstränger hjärtat så pass att det inte är säkert att vi når pensionsåldern.

Jag har en föraning om vad Aikido ÄR, men först ska jag berätta hur ordet Aikido kom till.

Sedan jag började träna Aikido, 1969, har jag inte fått veta verkligheten bakom ordet Aikido. Jag, precis som så många andra, hade trott på vad mina lärare berättade för oss. Men, i november 2005, av en tillfällighet kom jag i kontakt med en Aikido organisation som kallas Korindo Aikido. Denna organisation har ingenting med Hombu Dojon (Aikikais huvudkvarter i Tokyo) att göra.

Nu visar det sig att ordet AIKIDO tillkom av en tillfällighet.

From MORIHEI UESHIBA’s biography:
Suddenly, in 1942, at the age of 59, during the heat of the war, he decided to renounce all his public responsibilities and positions and move to Iwama to start farming. In 1942 another significant event in terms of Aikido happened – the name Aikido was officially registered. Before that Ueshiba used various names for his art, such as “Ueshiba-Ryu Jujutsu”, “Aiki-jujutsu”, “Daito-Ryu Aikibujutsu”, “Asahi-Ryu Jujutsu” and “Aiki Budo”, the latter more than others. A surprising thing is that Ueshiba played no role in making Aikido (合気道 aikidō) the official name. This was the year when once again the Japanese unifying organisation of martial arts Dai Nihon Butokai had a meeting. Standardization of the names of modern martial arts had begun earlier already. The names of Judo, Kendo, Naginata, Iaido, Karate-do and others had already been fixed. But Ueshiba’s art called Aiki-budo was a problem because it contained the word Budo, which marked martial arts in general. Thus, the Board of Dai Nihon Butokai Board, were among the members was also Minoru Hirai, the manager of Morihei Kobukan Dojo, decided to remove the BU-syllable, making the name of Morihei Ueshiba’s martial art Aikido. Morihei himself was in Iwama at that time, recovering from a serious intestinal illness, not knowing anything about the doings of bureaucrats.

AIKIDO fick vara namnet på de rörelserna vi tränar i dag. Det nya namnet passade nu bra till den nya mjuka och kärleksfulla Aikido som utvecklades efter andra världskriget.

Aikido, enligt vår sensei: Aiki är den plats där alla människor har god hälsa och är lyckliga (eller Paradiset, om vi går in på religion). Den plats som vi alla förtjänar att komma till när vi blir gamla eller när vi dör, eftersom ett liv inte räcker för att uppnå Aiki. Ai och Ki säger oss det. Ai står för alla tillsammans (Moderna människor försöker få oss att Ai står också för kärlek, men det är konstruerad nonsens) och Ki står för vitalitet, hälsa (när vi frågar någon på japanska hur den mår, så frågar vi efter hur dennes Ki är). Sedan har vi Dō, vägen eller den krångliga och jobbiga stigen vi alla måste gå för att uppnå det vi önskar.

Kortfattat kan vi säga att:  Aiki (合気) är målet, det slutgiltiga, och att vägen (道) dit är svår och krånglig, men värd att färdas.
Jag, personligen, kommer aldrig att uppleva Aiki. Och om jag skulle lyckas med det, då är jag definitivt redan Död.

När vi tränar Aikido, så befinner vi oss på Vägen (道) till Aiki (合気).

Under vår vandring längs Aiki-dō, får vi uppleva:
*Självförtroenden
*Självdisciplin
*Personlig utveckling
*Stress minskning
*Skicklighet i konfliktlösning

De flesta kampsportsgrenar fokuserar på självförsvar. Aikido lär ut effektiva självförsvarstekniker, men målet är att gå längre än så och utveckla medvetenheten och självförtroenden för att undvika och lösa konflikter på ett fridfullt sätt.